Jag vet inte var jag försvann i det hela. Men jag har mina aningar. Du var där när jag försvann, du var inte där när jag återvände. Egentligen kan jag inte lägga det hos dig. Egentligen ligger det i tiden. Eller i mig kanske/troligen. Men även i tiden, som jag valde att spendera annorlunda. Och vad jag än gör verkar den tiden vuxit in i mig, jag kan inte tvätta bort den. Det är inte du som fastnat där inne. Utan det är det nya tomrummet, det som aldrig riktigt fanns där innan. Det ständiga sökandet. Det som får mig att tappa mig själv, min kreativitet och frihet. -Hur kastar man bort ett tomrum? Jag saknar att kunna se på mig själv med stängda ögon.
3 kommentarer:
Well, I have NO idea what you are saying here....but I am just happy to see you back! I have thought of you often since you had to leave Japan. I hope all is well in your world. Thoughts from across the world....
Love, meli
jag avgudar innerligt din blogg.
så magisk och dina texter går alltid rakt in i hjärtat.
amazing photography! i love your work
Skicka en kommentar